för det är fint
så kom en tisdag som inte blev som den skulle.
min sista lektion va inställd så jag mötte upp daniel och vi traskade ner mot stan för att köpa glass. påvägen hem bestämde vi oss för att gå och sätta oss i solrosfältet och smaska i oss glassen.
så himla magiskt vacker är det där nu när alla rosorna står i blom och är högre än en själv. kände mig som en insekt som gick runt bland grässtrån.
så vi åt upp glassen , pratade om hur lång tid det skulle ta att räkna alla solrosorna och sedan gick vi runt bland gångarna och bara lät allt va otroligt vackert.
Kommentarer
Trackback
